flashback.

hade just värsta flashbacken av barndomen/ungdomen.
Liyah och jag fixade en super frukost med kokade ägg, tomat, gurka, paprika, skinka, flera ostar och förståss O'boy.
Satt och åt min smörgås å fundera lite på livet, i mina tankar kände jag lukten av kaffe, Kent som rör i kaffekoppen så man tror att den spricker vilken sekund som helst, mammas supersnygga röda mjukisbyxor med nattlinnet inpetat, Lindas supersnygga nussesockor, och hennes tappra försök att inte falla i trappan. Saras försök på att alltid småjävlas tills mamma pickar med gaffeln i benet på henne. Jag som gömde rester av smörgåsen jag inte längre ville ha bakom O'boy-paketet. Kents eviga historia berättande. Historier som vi alla har hört med jämna mellanrum nu de senaste åren. Och så kunde ja höra ljudet av Disneydags i bakgrunden. Kissorna som var som knasiga för att någon har öppnat en tonfisk burk. Kent som smetade smör på mammas brillor, och hängde ost på Lindas. Att aldrig jag och Sara kunde hållas sams under frukosten. Mammas gamla kaffetermos som pyste mysit när det blev vakuum i den.

Kan riktit se allt detta hända som om ja skulle vara 13 på nytt och inte hade en enda aning om vad livet hade som väntade på mej!

Måste åka till mamma nån dag på en äkta hederlig barndoms frukost! bara att Linda och Sara inte är med, Kissorna är ersatta och Liyah som sitter och snackar. Men kanske man får samma känsla iaf!?